Vacker nakenhet

D E T finns något vackert, något genuint fint med den nakna kvinnokroppen. En skörhet och styrka på en och samma gång.

Kroppar som bär historia.

Kroppar som tvingas stängas in och leva i skam.

Hur kan kroppar skämmas?

Något så genuint vackert som en kvinnokropp.

Förtryckande ord om H U R man borde se ut. Skammen för att inte passa in. Vad är det korrekta?

Vem har bestämt hur kvinnan ska se ut?

Är det inte meningen att kvinnan ska få äran att njuta av sin egen nakenhet i sin egen kropp.

Bada naken i sjön, känna vattnet mot den nakna huden – inget som stramas åt.

Frihet.

Soltorka naken på bryggan, känna solens strålar torka varje vattendroppe. Vindens fläkt vina över huden. Omsluten av – livet.

Det nakna äkta livet. Omfamna sig själv precis som man är. Utan pekpinnar om hur man borde se ut. Skammen över kroppen.

Alla har rätten av att känna friheten i sin kropp. Alla har rätten att få uppleva den skönhet som bor inom just av att känna livet porla.

Vad hindrar oss? Vem hindrar oss?

Samhället…

Någon närstående…

Vänner…

Ens partner…

eller kan det vara jag själv?

Jag minns första gången jag badade naken i en sjö. Det var jobbigt. Kände mig konstig till mods och skämdes över just min nakenhet, trots att jag var ensam.

Det borde vara det naturligaste av allt.

Nakenhet har aldrig varit naturligt för mig. Kvinnokroppen har uppfattats som objekt. Objekt för män. Behaga män. Se snygg ut för män. Anpassa för män.

Jag minns en mening från en gammal kärlek ’jag vet inte om jag skulle kunna vara tillsammans med dig om du blev tjock’. Dom orden satte sig på djupet. Jag gjorde allt för att inte gå upp i vikt. Började kontrollera maten. Ständig oro över att bli lämnad för att jag inte skulle duga.

Med mina ögon idag, så skulle jag ha lämnat så fort dessa ord uttalades. Men jag var inte så stark eller modig då. Jag var liten – i själen.

Idag 10 kg tyngre sedan jag rasade i min utmattning 2016, med några handtag fler kring midjan. Kan jag ändå konstatera att det är en ljuvlig känsla att få slänga mig naken i skogstjärnen och känna friheten och lyckan av att vara kvinna. Styrka.

Det finns dagar jag inte är nöjd med min kropp. Men jag tänker som så att det är ok. Jag vet att dessa dagar kommer för alla. Ingen är helt nöjd. Alla bär på något.

Jag försöker fokusera på livets skönhet istället, än de där extra 10 kilona. Jag försöker känna livet, vinden, vattnet, solen och doften. Njuta. Det har väl alla sin fulla rätt att göra trots övervikt eller undervikt.

Men att göra sig till för att behaga en man. Det har jag för längesedan lagt på hyllan. Att behaga mig själv är fullkomligt lysande och tillräckligt vackert som livet i sig själv.

Vad känner du?

Kram från torpets lilla vrå

Carina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s