Livet ger mig tankeställare ibland. Rätt ofta faktiskt.
Det är lätt att skjuta fram saker och ting i livet. Nu tänker jag på drömmar man vill förverkliga eller upplevelser som man vill uppleva. ”Jag gör det sen.” ”Det kan jag göra i morgon.” ”Sen.”
Men när är sen?
Tänk om livet hinner gå och sen aldrig blir av?
Städ, tvätt, disk och andra s.k. ”måsten” de kan gott skjutas på framtiden ibland känner jag.
Idag hade jag en pratstund med en av mina grannar. Hen väntar på höftoperation, men tar sina dagliga promenader och tar livet med gott mod ändå.
Så nämnde jag att jag tänkte ta en tur med djuren över berget. Då svarade hen; ”Ja, skogspromenaderna är det slut med för min del.”
Det högg till i själen. För jag vet att dessa skogspromenader har betytt så mycket för min granne.
Det kommer en dag för oss alla, då vi möter livet ur annat perspektiv. Det kommer en dag i livet då kroppen säger ifrån lite mer och vi kan inte längre göra saker som vi är vana vid att göra.
Det fick mig att än en gång, känna livet inom. Känna hur viktigt det är att njuta av det som är just nu.
Det kommer en dag, då även jag inte längre kommer att ta mig över stock och sten med getter och hundar. Det kommer en dag då jag inte längre kommer att ta mig till mina favoritplatser i skogen och njuta av både fika och vacker utsikt.
Så än en gång på livets stig, blev jag påmind om hur ofantligt viktigt det verkligen är att ta vara på dagen och lusten om att fylla livet med det man drömmer om och vill njuta av.
Det behöver inte vara så komplicerat ändå, njutningen behöver inte vara så långt borta. Den kanske finns runt knuten. ❤️
Kram från torpets lilla vrå
Carina
