Hur lätt är det att bryta (o)vanor!

Idag hade jag ett fint samtal med min sjukgymnast. Han är nog världens mest pedagogiska och förstående sjukgymnast. Iallafall upplever jag honom så.

Han är så tydlig och rät fram, inga krusiduller. Precis vad jag behöver. Dock skulle jag behöva en som han på axeln som styrde in mig på rätt bana när jag börjar vika av åt ”fel” håll.

Jag vet så väl V A D jag ska göra och jag vet så väl H U R jag ska göra. Dock är det svårt med att få in nya rutiner när man är så van vid de gamla.

Jag har sedan en tid tillbaka rätt ont i en armbåge sk golfarmbåge, tillika ländrygg. Överbelastat när jag snickrat och grejat med ved å annat roligt på torpet, samt för dåligt tränad mage och rygg, och såklart ett bagage av ett förflutet som gärna med tiden sätter sig på både det ena och andra stället om man inte bearbetar det. Ländrygg, axlar och käkar är populära ställen för dessa känslor att sätta sig på, jag kan checka av dem alla tre.

Jag är van vid att klara det mesta själv och samtidigt hålla ett rätt högt tempo så saker och ting blir gjorda. Ingen vila och gulligull förrän sysslorna är gjorda, som Allan på Farmen sa häromkvällen.

JA, jag kollar på Farmen i år. Har aldrig gjort det tidigare för jag har tyckt det bara har varit intriger och uppkäftiga människor.

Men i år ville jag hämta inspiration i skapande. Så mycket fint de har byggt och såklart har det fötts fler nya idéer till mitt eget lilla torp. Så glad för det!

Samtidigt så tycker jag det är fascinerande och se hur människor fungerar ihop i grupp. Och det har verkligen varit ett toppengäng i år.

Men det här med vanor och ovanor. Hade det varit lätt att göra en förändring så skulle väldigt många göra det. Men det är både svårt och jobbigt. Jag tror inte jag är själv om att känna så.

Men, jag gör så gott jag förmår i tiden av nu. Man kan inte förändra alltför mycket på en gång. En dag i taget, planering, fokus och pannben. Å kanske en liten sjukgymnast på axeln som petar en in i rätt riktning emellanåt.

En fin vana jag börjat få till är lymfmassage varje morgon, tar bara 5-10 minuter. Så skönt, så uppfriskande. Sätter fart på hela kroppen. Det känns som det händer grejer i kroppen av den, men jag kan lika gärna inbilla mig men känslan är att det rensar och flödet ökar. Så länge jag känner ett sug efter den så tänker jag att det är bara å köra på.❤️

Sen visst är det en sorg att inte orka lika mycket mentalt som jag orkade innan utmattningen. Sjukgymnasten tog upp den biten också och det stack till i hjärtat. ”Du vet att ibland får man be om hjälp, tillika se det som du har gjort istället för att se det du inte har hunnit.” Han är klok.

Det konstiga är att jag resonerar själv så till andra, men till mig själv…? Är det sämre.

Det är dags att bli lite snällare mot sig själv, eller vad säger du?❤️

Kramen om dig från mörkret på skogen. Önskar dig en skön kväll!

Carina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s