Vilken morgon!

God morgon fina du❤️

Hoppas du haft en skön nattsömn eller jobbnatt om du jobbat.

Jag vaknar upp till en rimfrostig morgon. Himlen lyser vit. Några små mesfåglar flyger strax ovanför trädkronorna. Talgoxen knackar på köksfönstret. Det är lustigt men sedan en tid tillbaka så talar de om att maten är slut. Då flyger de ivrigt fram och tillbaka mellan fönsterkarmen om fågelbordet.

Härliga små varelser.

Det är första morgonen på snart två veckor som jag njuter, verkligen njuter av en kopp kaffe.

Kroppen sa liksom ifrån, ”inget mer kaffe på ett tag”. Jag började få mysko symptom, liknande symptom som när jag var sjuk i covid i våras. Sprängande huvudvärk, illamående, yrsel och enorm trötthet och hjärtklappning.

Blev lite orolig först om jag åkt på samma igen men testet var negativt. Kroppen känns som tung och jag orkar inte lika mycket som innan jag blev sjuk första gången i april.

Det får mig att fundera. Vad är det som händer i kroppen på vissa människor egentligen efter man drabbats av covid?

Jag som nästan aldrig tittar på tv, låg härommorgonen i soffan och tittade på Efter Tio med Malou. Där hon intervjuade en kvinna som tydligen hon och fler med henne dras med skov från covid.

Hur är det möjligt? Hur kan ett virus ställa till det så för vissa människor?

Jag undrar i min stillhet om det är vad som händer i min kropp…

Jag vet inte. Hur ska man kunna veta. Men en sak är säker inget är sig likt. Naturligtvis är inget sig likt i livet – idag. Allt är uppskruvat och man får verkligen hålla i sig så man inte skruvas med in i både rädsla och stress.

Man är liksom alltid på sin vakt. Rädd att ta med sig något virus till någon kund. Rädd att vara orsaken till någons sjukdom….död. Saknar närhet så det gör ont. Vill så innerligt kramas, känna värmen – tryggheten. Hur länge ska vi orka?

Det är så skönt att ha hundarna och getterna också såklart i dessa tider, då kommer man verkligen ut på promenad. Det spelar ingen roll hur vädret är – man måste ut. Samtidigt får man både kramar och pussar från kärvänliga fyrbenta vänner.

Vilka mornar man får uppleva. Det är så vackert!

Sinnet blir lättare. Känslan av stillhet och kravlöshet – ett med natur & djur.

Det är lätt att fastna i funderingar. Funderingar man ändå inte får svar på. Vad hjälper det då att ens fundera på det? Då kommer naturen och djuren till undsättning, de får en verkligen att tänka på annat eller inte tänka alls❤️

På tal om djur. Nu är det dags för mina getter Britta & Blenda att få lite frukost och komma ut i hagen. Idag blir det en långpromenad med mina fem flickor skulle jag tro.

Tack för din tid fina du❤️

Ta väl hand om dig. Njut av nu och glöm inte bort den vackra spegelbilden 😘

Kram Carina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s