Det förunderliga

Det förunderliga i livet, av att ”bara” stanna upp. Göra ingenting. Låta ”måsten” svepa iväg med vinden. Känna brisen mot kroppen. Låta livet stanna upp. Känna vattnet mot huden. Känna närheten till just livet. ”Bara” stanna upp. Enkelt eller svårt, på språng mest hela tiden.

Skynda, skynda, jaga vidare. Missar tiden i bara nuet. Det nakna, enkla i att ”bara” vara. Känna brisen mot kroppen. Känna luften som letar sig in i näsborrarna, ner i strupen, lungorna. Känna. Vad är det jag känner?
Doften, brisen, solens strålar, vattnets svalka. Stanna upp.

Kram från skogstäppan ❤️

2 reaktioner till “Det förunderliga

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s