Vart tog min bebis vägen?

Öppet hus på Västra skolan ~ högstadiet där jag gick ur nian för 32 år sedan!

Nu är det min dotters tur att till hösten bestiga denna vackra byggnad. Till det yttre gestaltar sig byggnaden som vacker och ståtlig tycker jag. Dock känns insidan kall, kal och stel. Men så har den anor från 1915.

Vart tog min lilla bebis vägen?

2008 Olivia & vår älskade granne Helga som numer är i himmelen♥️hon blev 98år

2020 året då tonåren startar, nytt skede i livet. Det här var inget någon nämnde något om, varken tiden innan eller tiden efter när det var dags att krysta ut den lilla krabaten.

Lilla och lilla, med sina 4440 g, 54 lång, så hon var något av en liten bjässe som hellre ville spendera tiden inne i min mage än utanför ~ en vecka försenad och när väl värkarbetet satte igång skulle det dröja. Men efter 30 timmar fick hon helt enkelt kapitulera med sugklocka mot hjässan och två personal tryckandes över mammans enorma mage kom hon för att möta kvällens ljus och sina föräldrar som längtade så efter denna lilla krabat.

Knappt ett dygn gammal Olivia ~ så efterlängtad❤️2007

Det är i år tretton år sedan!

Att tiden skulle gå så snabbt kunde jag inte ens drömma om. Men så är jag enormt tacksam ändå att jag har haft förmånen att få vara hemma med mitt barn under hela hennes uppväxt.

Det är få förunnat, men så gjorde jag det valet att öppna mitt hem för andras barn likaså. Det kröp i hela mitt inre av bara tanken att lämna bort min dotter på dagis om dagarna. Så jag och en väninna startade privat pedagogisk omsorg i en närliggande lokal i byn där jag bodde tidigare ~ aldrig en dag jag ångrat det beslutet.

Min första hund Molly & Olivia

Jag har njutit av alla åldrar hon vandrat sig igenom, njutit av närvaron och alla upptåg vi hittat på. Aldrig någonsin kunde jag drömma om att det skulle kännas så otroligt starkt att få äran att bli mamma. Jag vandrade på okänd mark, föräldraskapet hade jag inga bra erfarenheter ifrån men jag visste väldigt starkt vad som inte fungerade.

Att bli mamma fick mig att reflektera en hel del över min egna barndom och kan inte för mitt inre förstå många av de hårda kalla behandlingar som föregicks i barndomshemmet.

Skrik, slag, hot och utstuderad tystnad är ingredienser jag absolut skyr som pesten i ett föräldraskap och likväl i annan gemenskap.

Men lärdomen gav mig kunskapen om hur viktigt det är att vara närvarande på barnets villkor, se och bekräfta. Ta steget tillbaka ibland och känna tillit till att det blir bra trots att man ibland gör sina misstag ~ för vad jag vet så är inte den felfria föräldern ännu inte född.

Låta barnet få växa med ansvar och känna en tydlig gräns, samtidigt välja sina strider. Helt ärligt, det går inte att strida om småsaker, barn måste få utforska och skapa egna erfarenheter med ansvar.

Men jag har också lärt mig att jobba med mina egna ”spöken” för att inte föra vidare gamla mönster, bryta spiralen ~ för våld, tragedier drabbade i skuggan av missbruk är inte värda att föra vidare till nästa generation.

Men jag som alla andra människor är inte felfri så en dag får jag säkert höra vad jag kunnat göra annorlunda, det återstår att se vad som satt sina spår.

Jag har också lärt mig att det aldrig är barnens fel när de blir slagna eller när de blir illa behandlade på annat vis av en förälder/vuxen ~ det är alltid den vuxnes ansvar att ta tag i det som gror inom sig själv som gör att hen måste slå eller psykiskt hota eller tysta ut ett barn.

Jag gick länge och tog på mig skulden för något som aldrig någonsin varit mitt ansvar. Det är så lätt att barn tar på sig ansvaret för att bära upp det som inte fungerar i en familj.

Jag har i mitt föräldraskap varit livrädd för att göra mitt barn illa, jag har tagit hjälp för att få vägledning i situationer när jag stått helt utan stabil grund att stå på. När jag inte förstått, när jag varit vilsen, har jag tagit hjälp, hjälp till att förstå min situation och tagit emot hjälp med spegling av hur jag själv förhåller mig i situationen.

Mina föräldrars separation satte djupa sår i mitt hjärta och jag ville inte att samma sak skulle hända med mitt barn när jag och hennes pappa gick skilda vägar.

Jag känner idag att jag gjort rätt, även om marken gungat rejält många gånger men idag känner jag mig trygg och stolt över den unga tös vi väglett hitintills genom livet.

Nu blir den en annan stig i livet, många säger att tonåren är en utmaning. Men jag känner mig rustad ifall något skulle uppstå, jag känner att jag byggt en stark grund med mitt barn och en sak är säker, jag kommer fortsätta vara frågande, nyfiken, icke dömande förälder och försöka vägleda utifrån hjärtat. Men också något som är så viktigt att förstå att barn är egna individer med egna drömmar och önskningar om framtiden, där behöver jag vara lyhörd så jag inte lägger på mina egna rädslor eller dömande attityd för något som inte är mitt.

Tiden har gått fort, jag kan sakna de små barnaåren men glädjer mig så med nuet och med den relation vi byggt upp. Ny stig – tonåren here we come.

Önskar dig en skön söndag

Med värme

Carina

Ps. bilderna är privata och godkända för publicering av min dotter

Är du anhörig, eller själv i ett beroende och behöver någon att prata med, här finns stöd att få;

Bris https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/riskfaktorer-i-familjen/missbruk-i-familjen/

Vuxna barn till alkoholister http://aca-sverige.org/

Al-anon – för dig som är anhörig https://www.al-anon.se/moteslistan/

Anonyma alkoholister http://aa.se/aa-moten

Anonyma narkomaner http://nasverige.org/moteslista

Cannabishjälpen http://cannabishjalpen.se/foralder

Anonyma överätare https://oasverige.org/blog/

Familjekällan – Dalarna/Falun https://dalarna.iogt.se/familjekallan/

Alkoholrådgivning http://iogt.se/vad-vi-gor/social-verksamhet/alkoholradgivning/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s