Gamal och sliten ärrad är själen
Slagen och hårda orden satte märken likt djupa köttsår i huden
Ett blåmärke svart som natten pryder ett skin så blekt som dagen det syns inte när det sitter inuti själens djup
Gamal och sliten tar jag farväl
Jag önskar jag vågat stått upp för mig själv
Jag önskar att jag vågat gå min egen väg
Rädd jag var för att bryta mig loss
Rädd för att hamna i ingenmansland
Rädd för ensamhet och utanförskap
Gamal och sliten jag tänker tillbaka
Gamal och sliten minst hundra år tillbaka
Livet jag levde det levdes för en annan mina drömmar blev kvar långt ingömda i hjärtats lilla hjärterum
Längtan den fanns långt där inne, längtan den finns blott ännu därinne
Slagen och hårda orden etsade sig fast i själens cellminne, jag minst hundra år tillbaka
Lev livet medans du har det
Lev livet utifrån dina egna drömmars dröm
Lev livet som får dig att känna att du lever
Lev livet just för att du kan
Låt aldrig någon stoppa dig
Låt aldrig någon ta livet ifrån dig
Lev livet som ett original det finns så ofantligt många kopior kvar
Gamal och sliten med en ärrad själ
Gamal och sliten tar jag farväl
Carina
Text: Carina Wallberg
