Jag blir så besviken

Politikerna i Falu kommun har nu släppt bomben med att halvera Socialtjänstens Dialogens styrka.

Dialogen erbjuder stödverksamhet till barn och ungdomar. För barn och ungdomar i åldrarna 4-18 år som i sina familjer upplevt våld och hot.

Stöd till barn i åldern 7-12 med föräldrar som har eller har haft alkohol- /drogproblem eller psykisk ohälsa.

Stöd till ungdomar i åldern 13 -17 som vuxit upp i en familj med missbruk, psykisk ohälsa eller andra långvariga bekymmer som skapat obalans i familjen.

För ungdomar mellan 13-17 år och har egna problem med alkohol eller andra droger.

De erbjuder råd- och stödsamtal, bedömning, behandling, individuellt föräldrastöd och diagnostik.

Denna verksamhet skär man ner på ~ man borde skämmas!

Möt denna tjej.

Hon är bland de finaste tjejer jag mött i mitt liv ~ idag.

En tjej med ett hjärta av guld som alltid satt andras välmående före sitt eget välmående.

En tjej som värnat för de utsatta.

En tjej som tagit mycket skit men rest sig så många gånger om.

Tjejen som tog sitt första bloss vid 13års ålder, föll för grupptrycket och blev storrökare.

Tjejen som tog sin första fylla vid 12 års ålder och kände att det var ett skönt sätt att slippa verkligheten och slippa känna, om så för bara några timmar. Det blev en början på flyktdrogen.

Tjejen som började skolka första året på högstadiet.

Tjejen som de flesta lärare tröttnade på då hon mest störde lektionen.

Tjejen som hängde med de coola snubbarna, flera år äldre än henne själv, där blev hon någon.

Men hon var också tjejen med den trasiga magen och oroliga själen ~ hon som grät sig till söms på nätterna.

Hon var tjejen som åkte till sina två hem med en klump i magen ~ våld och fylla i en ostämd harmoni.

Hon var tjejen som aldrig fick lätta på trycket om hur hennes dubbla hemförhållande var.

Hon var den som mest var i vägen vart hon än var.

Syns det på henne?

Hon var tjejen som så gärna ville gå på gymnasiet efter 9:an men visste inte vart hon skulle gå eller om hon skulle klara av det, hon visste inte vad hon var intresserad av ~ ingen hade frågat. Hon själv var fullt upptagen med att inte låta sanningen bakom hemmets väggar avslöjas.

Hon var tjejen som började få dödslängtan för hon orkade inte med de traumatiska upplevelserna hon fick uppleva när hon tog hand om sin avsvimmade alkohol luktande nerpinkade förälder på hallgolvet. Stressen över om föräldern skulle dö eller inte.

Stressen över att tassa på tårna.

Stressen över att alltid anpassa sig.

Stressen över att alltid ligga steget före.

Stressen över att inte höra hemma någonstans.

Stressen över att ständigt hålla fasaden utåt ren och fin, präktig och duktig.

Stressen över att hennes föräldrar ständigt bråkade.

Stressen startade när hon blev utslängd från sitt barndomshem samma år hon skulle fylla 11 år.

Då, på den tiden pratade man inte om detta ~ man lade locket på.

Ingen såg hennes hemlighet, ingen som förstod hennes rastlöshet, ingen såg hennes längtan i blicken efter samhörighet.

Det skulle ta många år innan det väl igensopande locket skulle börja svämma över och lukta illa.

Denna lilla tjej tar jag hand om idag ~ hon fick mig att vakna upp, hon fick mig att ta mitt ansvar som vuxen och att börja ta hand om henne på riktigt. Känna hennes sorg och gå igenom den skit hon upplevt ~ enbart för att hon skulle kunna läka och komma till ro.

Som jag hade önskat att ett ställe som Dialogen hade funnits då. Som jag önskat att någon frågat den lilla tjejen hur hon hade det hemma, inte en gång utan flera gånger. För jag tror inte hon hade svarat ärligt förrän hon fått ett förtroende för någon.

Men det fanns ingen ~ som frågade.

Nu idag 2019 finns det resurser, inte tillräckligt men det finns! Men nu väljer man att skära ner på vår framtids vuxna. Det blir barnen som får lida och vart hamnar de om de inte får stöd och hjälp i sitt trauma?

Den unga tjejen på bilden kände så djupt inom sig att det liv hon levde var så fel, men vad kunde hon göra åt det ~ hon var så ensam!

Hon började fly, först från sin familj, sen från sin hemstad, senare från sig själv. Hon gjorde allt för att passa in och studerade andra hur man betedde sig i livet och ibland blev det så fel. Hon visste inte att hon var djupt skadad i sitt innersta, hon fortsatte fly samtidigt som hon jobbade med vissa beteenden som hon fått som hon kände så djupt att det var så fel.

Den unga tjejen hade fått stryk i sina dar, hon kände så instinktivt hur hon själv ville slå när hon blev arg men visste i djupet att det var fel. Så hon började som 16-åring att träna, utmana sig själv med att stå emot den djupa känslan av att slå när ilskan kom.

Till slut var känslan av att vilja slå någon annan borta och då förstod hon att det funkar med att bestämma sig för något hon ville förändra och fokusera på det, en sak i taget, en dag i taget.

Åren gick, den lilla tjejen blev stor och levde fortfarande med ett obearbetat trauma i sitt bröst. Samtidigt som hemförhållandena med åren stegrade och blev allt mer sjuka. Vilket gjorde att hon oftast inte ville åka hem på besök.

Med åren så förstod hon dock att det började bli dags att möta verkligheten ~ det blev en alldeles för tung resa än vad hon hade förväntat sig.

En dag kom hon och började KOSTA SAMHÄLLET pengar, hon blev sjukskriven i svår UTMATTNING. En utmattning med rötterna i hennes utvecklade beteenden från hennes barndom.

Nu fanns ingen återvändo, hon blev än en gång obekväm för sin närmsta familj som fortfarande genom alla år sopar skiten under mattan och hoppas att skiten ska självdö.

Som vuxen idag så förstår jag att den lilla tjejen på bilden behöver få sörja, behöver få bli hörd och sedd för den hon är! Det ansvaret tar jag idag som vuxen ~ INGEN ska någonsin få trycka ner den lilla tjejen igen på ett sjukt och destruktivt sätt.

Så när regerande politiker i Falu kommun väljer att skära ner på våra barn och ungdomar som kanske idag sitter ute stugorna med liknande liv som jag en gång hade så gör det mig så ledsen, förtvivlad och förbannat arg!

Vart finns riskanalysen?

Min privata åsikt är att detta kommer kosta samhället mer i slutändan!

Vart tog människovärdet vägen?!?

Är det bara yta och pengar som gäller i dagens samhälle?

Vill ni vara med och påverka!! Hjälp till att dela, skriv på så vi blir många som gör vår röst hörd till Faluns politiker!!
Nu får det var nog!

Kom ihåg att bekräfta påskriften som skickas till din mail efter att du skrivit på ~ annars gills den inte!!

Det är dags att vakna upp nu samhället!!

Hjälp till och skriv under denna! Tack ♥️

https://www.skrivunder.com/ha_beslutet_om_halvering_av_dialogen_i_falun?u=1543192&s=64226330&utm_source=fb_share

En reaktion till “Jag blir så besviken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s