Jag minns dig extra mycket idag

Jag har suttit vid många människors sida och hållit dom i handen över på andra sidan ~ det har alltid känts rätt och som en gåva att finnas där för dom.

Lika rätt som det kändes när jag fanns vid min pappas sida den sista tiden på jordelivet. Men sorgen över att se min pappa tyna bort går ej att sätta i ord, jag trodde jag skulle vara beredd men ack vad jag bedrog mig.

Det är idag exakt tio år sedan du somnade in, 2 januari 2009.

Pappas rädsla över vad som komma skulle kunde vi inte svara på, lika lite som hur lång tid det skulle ta. Men vi fanns där jag och mina syskon, en hand, ett ömt ord, hjälp med smärtlindring. En känsla av frustration över att se honom ligga där, en plågsam sorg över att mista min pappa.

Min pappa ville fortsätta leva och njuta av sina barnbarn, men ödet hade en annan väg. Min dotter var då 1 år och fyra månader, hon lärde sig säga ”Offa, offa” på avdelningen pappa låg på, glädjen i hans röst när han hörde henne. ”Hörde du Carina, hon säger morfar!” Jag minns så väl din röst den dagen, jag hade kokat blomkålssoppa åt dig för du gillade inte sjukhusmaten. Olivia sprang skrattandes över avdelningen och charmade de sjuka med sin rultiga gång och klingande skratt.

Julen 2017, stolt morfar med Olivia

Men min pappas kropp hade gjort sitt och till slut gav hjärtat upp.

All smärta och sjukdom var nu borta, friden i hans ansikte när allt var över sa att han nu hade fått frid.

Idag saknar jag dig så mycket älskade pappa. Jag saknar inte åren då du drack och jag saknar inte bråken, hoten och det sjuka beteendet.

Jag saknar den pappa som du var när du var fri från alkohol, fri från offerkoftan, fri från smärta.

De sista åren var nog de finaste åren någonsin ~ men jag sörjer att jag inte fick en ”frisk” pappa. Jag sörjer att det blev som det blev.

Du var så fin, så snäll, så rolig och full i tok ~ när du mådde bra. Jag saknar dina snarkningar, jag saknar dina skämt, jag saknar våra kaffestunder i solen. Jag saknar våra utflykter i skogen, på sjön, jag saknar din enkelhet.

Det är den pappa jag saknar!

Din

Carina

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s